-

Det är en underlig plats, där vi sattspå så olika prov med varandra, två världar ska krocka varje gång vi ses. Vi kan kalla oss kära, det är svårt att säga, men vi vill vara nära som vilka kära som helst, vilka världar som helst. Eller hur, det måste va nåt strul. Det går en vind genom skogen, nånting hörs därifrån, det blåser till över ån. Nånting fladdrar i vinden. Ingen väldig cyklon, men det biter i kinden. Det skulle aldrig ha blåst, om vi låstom vi stängt om våra olika världar, en fjäril längtar alltid ut igen. Små lätta vingar, som jag lätt skjuter undan, som jag lätt förringarsom vilka vingar som helst, vilka känslor som helst. Rationell, vi kanske ses ikväll.